Vanliga frågor

  • Livscykelanalys är en analysmetod för att kartlägga en varas eller tjänsts miljöpåverkan under hela dess livstid “från vagga till grav”. Analysprocessen innefattar mål och omfattning, inventering av flöden, kvantifiering av miljöpåverkan och en tolkning av resultatet. LCA kommer ursprungligen från energianalyser utförda på 60-talet och har sedan dess utvecklats och förfinats mot en mer allmän metodik. Idag utgår LCAer huvudsakligen från ISO 14040 (principer och struktur) och 14044 (krav och anvisningar).

  • En EPD är en “typ III miljödeklaration” som följer ISO 14025. En EPD bygger på en underliggande livscykelanalys som är upprättad efter en specifik “produktkategoriregel” (PCR). För att en EPD skall vara godkänd enligt ISO 14025 så behöver den registreras i ett EPD-program. Det finns många olika EPD-program där ett av de äldsta och mest utbredda är EPD International. Varje EPD-program har sin egen uppsättning programinstruktioner (GPI) och produktkategoriregler. En EPD måste även tredjepartsgranskas.

  • Anledningarna till att genomföra en LCA är många. Förutom det grundläggande värdet i att förstå sig på vart miljöpåverkan ligger för att sedan kunna förminska den så är en livscykelanalys ett kraftigt verktyg för kommunikation och marknadsföring.

    Läs mer under Varför LCA/EPD?

  • Ja, som återförsäljare av en vara så kan ni fortfarande göra en EPD för varan (t. ex. om ni har produktion utomlands och köper in färdiga produkter). Det är dock fortfarande krav på att hämta in detaljerad data från produktionsplatsen där varan tillverkas, även om ni inte har direkt kontroll över fabriken.

  • Priset på en en EPD varierar beroende på produktens och produktionssystemets komplexitet. Om flera produkter behandlas i samma EPD ökar även det priset jämfört med om enbart en produkt ingår i deklarationen. Det är däremot oftast billigare att behandla flera produkter i samma EPD, jämfört med att publicera separata EPD:er för varje enskild produkt.

    En EPD kostar normalt mellan 80 000 - 250 000 SEK att utveckla. Utöver detta så tillkommer även kostnad för tredjepartsgrankning och registrering i ett EPD program.

  • PEF står för “Product Environmental Footprint” och är en livscykelmetodik framtagen av EU. Mellan 2013-2018 utfördes ett antal “PEF piloter” och just nu är programmet i en transitionsfas. En PEF liknar en EPD till det att det har ett grunddokument med generella riktlinjer och sedan specifika produktkategoriregler för olika typer av varor (Product Environmental Footprint Category Rules, PEFCR).

    Läs mer om PEF på Europeakommissionens hemsida.

  • Fastställt i lag under 2022, så är en klimatdeklaration ett dokument som en byggherre behöver lämna in till Boverket vid nyproduktion av en byggnad. Hela byggskedet ska klimatdeklareras och det omfattar byggnadens klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar. Om inte EPDer på byggdelarna finns så måste Boverkets klimatdatabas användas som källa för klimatpåverkan.

  • A1, A2 osv är namnen på de olika livscykelstegen (modulerna) som är fastställda i EN 15804. De betyder följande:

    A = Produktion/tillverkningsskede

    B = Användarskede

    C = Avfallsskede

    D = Bonusar och laster från återvinning

    A1 = Råmaterial, A2 = Transport till produktionsplats A3 = tillverkning, osv

  • Växthusgasprotokollet (GreenHouse Gas Protocol) är ett standardiserat ramverk för att rapportera en organisations klimatpåverkan. Ramverket är likt en LCA men skiljer sig på ett antal punkter (exempelvis att en GHG protokollsrapport endast behandlar klimat medans en LCA behandlar olika typer av miljöpåverkan. Växthusgasprotokollet är uppdelat i 3 “scope” där Scope 1 och 2 behandlar verksamhetens direkta utsläpp och energiförbrukning medans scope 2 behandlar “allt annat”. Detta innebär att många organisationer har en överväldigande del av sin klimatpåverkan i scope 3.

  • The Science Based Targets Initiative är en organisation som hjälper företag att formalisera och agera på sina GHG-protokollsrapporter. Ett Science Based Targets-mål innebär en kartläggning av en verksamhets klimatpåverkan följt av en handlingsplan för hur verksamheten ska sänka sin klimatpåverkan för att vara i linje med IPCCs mål om max 2 °C global uppvärmning och sträva efter 1,5 C°.

    Läs mer på Science Based Targets hemsida.

  • ISO 14025 (Miljömärkning och miljödeklarationer - Typ III miljödeklarationer - Principer och procedurer) ställer krav på vad som behöver finnas med i en typ III miljödeklaration. Standarden ställer krav på saker som vad livscykelanalysen ska innehålla, vilken metodik som passar, hur man utvecklar PCR:er, krav på verifiering och mycket mer.

  • ISO 14040 (Miljöledning - Livscykelanalys - Principer och struktur) sätter precis som det låter, krav på principerna och strukturen på utförandet av en livscykelanalys. Detta innebär huvudsakligen att standarden är en beskrivning av vad de olika stegen i en livscykelanalys är (Allmän beskrivning, Metodologisk struktur, Rapportering och Kritisk granskning)

  • ISO 14044 (Miljöledning - Livscykelanalys - Krav och vägledning) är ett väldigt vanligt dokument att referera till i en LCA. Om ISO 14040 säger vad som ska vara med i en LCA så säger ISO 14044 hur de stegen skall utföras. ISO 14044 fastställer krav på Mål och omfattning, Livscykelinventering, Miljöpåverkansbedömning, Tolkning och Kritisk granskning. Många delar behandlas av standarden såsom datakvalité, systemgränser, återvinning, multi-funktionalitet, presentation av resultat osv.

  • EN 15804 (Hållbarhet hos byggnadsverk - Miljödeklarationer - Produktspecifika regler) har blivit ett mycket populärt dokument då många livscykelanalyser har utförts på byggvaror. EN 15804 är produktkategoriregler (PCR) för byggvaror. Standarden sätter krav på hur en typ III miljödeklaration av en byggvara skall utföras och bygger vidare på kraven i ISO 14044. Många PCR:er i EPD-program bygger på kraven fastställda i EN 15804.